PMC

Samband mellan tacksamhet och välbefinnande

En rad författare har förespråkat ett teoretiskt samband mellan tacksamhet och välbefinnande.3-6 På ett mycket pragmatiskt sätt verkar detta samband logiskt. Att uppleva tacksamhet, tacksamhet och uppskattning tenderar att främja positiva känslor som i sin tur bidrar till den allmänna känslan av välbefinnande. Därför tycks tacks tacksamhet vara en komponent bland många komponenter som bidrar till en individs välbefinnande. Men förutom teoretiska postulat finns det ett antal empiriska undersökningar som stöder detta samband – alla från det första decenniet av detta århundrade.

Empiriska bevis för ett samband mellan tacksamhet och välbefinnande. Emmons och McCullough undersökte tacksamhet och välbefinnande under tre experimentella förhållanden.7 Deltagarna delades in i tre grupper (dvs. en grupp ombads skriva dagbok om negativa händelser eller problem, en andra grupp om saker som de var tacksamma för och en tredje grupp om neutrala livshändelser) och fick skriva dagbok antingen dagligen eller veckovis. Under de olika undersökningsvillkoren uppvisade undergruppen för tacksamhet genomgående högre välbefinnande jämfört med de andra två undersökningsgrupperna.

Dickerhoof8 utformade ett experiment där studenter kunde delta i en av två övningar – en som påstods öka lyckan eller en annan som bestod av ”kognitiva övningar”. För att utjämna deltagarnas förväntningar informerades studenterna om att deltagandet i någon av grupperna sannolikt skulle öka deras allmänna känsla av välbefinnande. Paradigmet ”lycka” krävde att deltagarna antingen skulle skriva om sitt bästa möjliga framtida jag (optimismövning) eller skriva brev av tacksamhet (tacksamhetsövning). I kontrollparadigmet fick deltagarna däremot skriva om den senaste veckans händelser. Som förutspått uppvisade lyckoparadigmagruppen jämfört med kontrollgruppen en ökning av välbefinnandet.

Froh et al9 genomförde en studie där 221 ungdomar tilldelades antingen en tacksamhetsövning (dvs. att räkna sina välsignelser), en hasselövning eller en kontrollövning. Som förutspått var tacksamhetstillståndet förknippat med större livstillfredsställelse. Författarna drog av sin erfarenhet slutsatsen att räkna välsignelser verkar vara en effektiv intervention för att öka välbefinnandet hos ungdomar.

I ett urval av 389 vuxna undersökte Wood et al10 tacksamhet och välbefinnande i samband med personlighetsstil. I denna studie var tacksamhet starkast korrelerad med personlighetsattribut relaterade till välbefinnande, och forskarna drog slutsatsen att tacksamhet har ett unikt samband med livstillfredsställelse.

Likt de föregående författarna har andra studier funnit liknande resultat. Bland taiwanesiska gymnasieidrottare fann Chen och Kee11 till exempel att tacksamhet positivt förutspådde livstillfredsställelse. Tseng12 fann ett samband mellan tacksamhet och välbefinnande bland 270 taiwanesiska collegestudenter. Slutligen undersökte Froh et al13 154 ungdomar och bekräftade sambanden mellan tacksamhet och livstillfredsställelse.

Facetter i sambandet mellan tacksamhet och välbefinnande. Förutom det allmänna sambandet mellan tacksamhet och välbefinnande har ett antal forskare undersökt särskilda aspekter av detta förhållande. Wood et al14 fann till exempel att coping-stilar inte tycktes påverka eller förmedla detta förhållande.14 Verduyn et al15 fann att tillstånd, eller aktuell, tacksamhet kunde förstärkas av stimulusets betydelse, av känslans intensitet i början och av att det framkallande stimulusets fysiska eller mentala återkomst. Wood et al16 konstaterade att högre nivåer av tacksamhet förutspådde bättre subjektiv sömnkvalitet och sömnlängd. Gysels et al17 fann att tacksamhet bland cancerpatienter var ett av motiven för att delta i en forskningsstudie om palliativ vård. Froh et al18 konstaterade att deltagare med lägre nivåer av positiva känslor, i motsats till deltagare med högre nivåer av positiva känslor, var mer benägna att uppleva tacksamhet i en tacksamhetsintervention. Slutligen konstaterade Polak och McCullough19 att tacksamhet kan ha potential att minska de negativa effekterna av materialistiska strävanden. Sammanfattningsvis tyder dessa resultat på att sambandet tacksamhet/välbefinnande har ett antal kompletterande aspekter som motiverar ytterligare studier, särskilt när det gäller sätt att öka upplevelsen av tacksamhet i den kliniska miljön.

Konflikterande empiriska data. Som väntat har inte alla undersökare bekräftat samband mellan tacksamhet och välbefinnande. Kashdan et al20 undersökte till exempel veteraner med och utan posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).20 Bland deltagarna med PTSD visade egenskapen tacksamhet ett samband med välbefinnande, men inte bland icke-traumatiserade veteraner. Gurel Kirgiz21 jämförde likaså ett villkor om tacksamhet (dvs. att skriva ett brev till någon som gjort en positiv skillnad i deltagarens liv) med ett neutralt känslomässigt villkor hos högskolestudenter, men de nuvarande nivåerna av tacksamhet visade inte på något samband med välbefinnande. (I den här studien visade egenskapen tacksamhet på ett samband med välbefinnande.) Bland frånskilda medelålders kvinnor jämförde Henrie22 de som förde dagbok över tacksamhetsupplevelser med de som läste utbildningsmaterial och de som ingick i en grupp med väntelista; behandlingsgrupperna uppvisade ingen förbättring av sin tillfredsställelse med livet. Slutligen undersökte Mallen Ozimkowski23 effekten av ett ”tacksamhetsbesök” (dvs. att skriva och överlämna ett brev med tacksamhet till någon i deras liv som aldrig blivit ordentligt tackad) hos barn och ungdomar. I den här studien var tacksamhetsövningen inte förknippad med ökat välbefinnande. Dessa resultat tyder på att det finns villkor eller omständigheter som mildrar sambandet mellan tacksamhet och välbefinnande, vilket kräver ytterligare undersökningar om tacksamhetsövningar ska genomföras och vara konsekvent effektiva i den kliniska miljön.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.